Barn
Konstiga kändisnamn
En sak jag undrat över lite då och då är föräldrar som ger sina barn konstiga namn. Med konstiga menar jag inte lite ålderdomliga namn (som t.ex. Sigrid och Wolfgang – även om Wolfgang är lite till att ta i…). Det kan jag förstå. Trender kommer och går, även när det gäller val av namn. Jag pratar heller inte om namn som man “tar med sig” från egna länder, d.v.s. att man ger barnet ett namn som i det egna landet kanske har en jättefin betydelse, men i landet där man för närvarande bor kanske betyder något helt annat (oftast något fult). Kan förstå att det blir missförstånd även där.
Nej, det jag pratar om är helt galna jävla föräldrar som får någon konstig idé om att döpa sin unge till ett namn som “vanliga” människor inte ens hade döpt sin hund till. Det finns många exempel på detta inom kändisvärlden. Jag menar, vem fasiken döper sitt barn till Pilot Inspektor??? (Med k – ingen felstavning). Har ni sett “My name is Earl” så vet ni vem Jason Lee är, och det är nämligen han som fick den brillianta idén. Som om det inte var nog fick han för sig att döpa sin dotter till Casper. Casper??? På en pojke -ja. På ett snällt spöke – ja. Inte på en flicka.
Och Gwyneth Paltrow som döpte sitt stackars flickebarn till Apple. Undrar hur den urvalsprocessen gick till; skrev de upp alla frukter och grönsaker de kunde komma på, på små lappar, lade i en stor skål och drog lott? “Älskling, vi kommer att få ett Äpple!”
Nicolas Cage har alltid varit lite mysko (även om han är en fenomenal skådespelare) så att han döpte sin son till Kal-El (efter Superman) är i och för sig inte så konstigt. Hade nästan varit det om han döpt ungen till… Bernie, eller något i den stilen.
Har man total brist på fantasi så kan man göra som David Duchovny och Tea Leoni. De döpte sitt barn till Kyd. Kan ju underlätta om föräldrarna blir lite lulliga en nyårskväll och glömmer bort vad barnet heter. “Hey… ehm… Kyd, come here!”
Okej, detta är kanske det mest bisarra: Sage Moonblood! Kändisen som döpt sitt barn till detta skräckfilmsnamnet är ingen annan än Sylvester Stallone. Jag undrar vad som pågick i hans skalle när han tog detta beslut. “I am Rambo! I’ve got balls of steel. My offspring shall represent. LET THERE BE BLOOOOOD!”
Att Michael Jackson kallade sin son Blanket är bara… bisarrt. Älskar hans musik, men alla skruvar var ju inte på rätt ställe.
The Edge (från U2) gav sitt barn namnet Blue Angel. Var för sig är det ändå helt okej namn. Men i kombination får det mig att tänka på X-men. Wolverine, Storm, Blue Angel…
Andra extremt konstiga namn är Audio Science (japp, det finns en stackars individ som heter så… skådespelerskan Shannyn Sossamons barn), Moxie Crimefighter (barn till Penn Jillette, som i hemlighet kanske alltid önskat att han blivit polis istället…) och Tu Morrow (Rob Morrows barn – det är, om något, definitionen av lathet, right there… “Let’s just add a TU and be done with it!”)
Att Frank Zappa har gett sina barn namnen Moon Unit, Diva Thin Muffin, Dweezil och Ahmet kan väl endast förklaras med en LSD-tripp gone wrong? Fyra gånger om. Det blir inte flummigare än så.
Att Jermaine Jackson döpte sitt barn till Jermajesty är inget annat än någon rubbad form av hybris.
Så innan du bestämmer dig för att ge efter för ditt spontana infall, och ge ditt barn ett namn som Äpple, Filt eller Ylande Vargen, tänk på att stackarn kommer att få dras med det resten av livet. Och det kommer att vara DITT fel.
Hemmafruga-varning
Hade någon sagt till mig innan jag fick Jay att jag en dag skulle ha barn, tycka om att baka muffins, och veta minst 5 olika sätt hur man får bort svåra fläckar från kläder så hade jag skrattat dem hånfullt i ansiktet. HAH!
Men här är jag nu. Med mina muffins. Hemmafruga-varning på det. Bara för det känner jag för att göra något rebelliskt. Som att åka motorcykel. Med en tatuerad man i skinnjacka. Typ.
Bus-pants!
God morgon alla fina! Sitter i skrivande stund på bussen efter att ha lämnat av Jay på skolan. Ni som kollar på The Big Bang Theory har säkert sett avsnittet där Sheldon tar på sig sina “bus pants” när han är tvungen att ta bussen, eftersom han tycker att bussarna är smutsiga. Jag förstår honom till fullo. Fy fan, alltså. Vartannat säte är inkletat med någon sorts gegga som jag inte ens vågar gissa mig på vad det är… uuähh!
Jay var jätterolig när jag väckte honom i morse. Nuförtiden är det ju fortfarande mörkt när man vaknar. Jag sa: “Gubben, dags att vakna.” Han öppnade ögonen halvt om halvt, kisade runt lite och sa med jättelullig och superförvånad röst: “Mitt i natten?!?” Tog ett tag innan han förstod att det faktiskt var morgon.
Ni får ha en fin förmiddag så hörs vi sen. Ciao!
Födelsedagsplanering
Fick lite småpanik när min mor ringde och frågade hur jag har tänkt göra på Jays födelsedag. Det är ju redan oktober! Min lillskrutt fyller år om lite mer än en vecka och det är hög tid att börja ordna allt. Förra året gick vi all in på Leo’s lekland, så det blir väl inte en repris på det i år. Kanske kalas hemma? Har läst någonstans att man kan ordna en kombination av kalas/inspelning. Går då till så att barnen får spela in i studio och får en cd med sig hem med låten de spelat in. Kan ju vara ett kul alternativ till standardkalaset? (Får en känsla av att jag hade haft mer kul i studion än barnen, hehe…) Blir dock alltid två kalas, först med familjen och sedan med kompisarna. Ungar nuförtiden är bortskämda… ♥
Rörsjöparken
Hej alla! Hur har er dag varit? Vi har haft det fint, varit ute mycket och lekt. Efter lunch stack vi ner till Rörsjöparken och lekte, jagade varandra och låtsasbrottades. Jag är sådan att jag struntar fullständigt i vad de andra föräldrarna tycker och tänker om mig, så jag levde mig in i leken till 100 %. Vi lockade fram en del skratt från de andra, både barn och vuxna, som tyckte det såg så roligt ut att de ville vara med och leka. På väg hem stannade Jay upp och kramade mig länge och sa: ”Mami, du är jätterolig!”. Underbare äppelskrutt! Det kändes så bra att se hur glad och full av liv han var idag. Den senaste tiden har ju inte varit lätt för honom, men nu är det som om en stor sten har fallit av hans axlar. Känns otroligt bra att se.
Nu ska jag höja ljudet på musiken och dansa med Jay samtidigt som vi lagar mat! Sen kommer en vän med sin pojke upp hit, ska bli nice att sitta och snacka lite tjejsnack. Hörs sen!
Prioriteringar
Hej! Jag har medvetet valt att fokusera på att få Jay att må så bra som möjligt nu, med tanke på situationen, så därför kanske ni inte ser mig här lika ofta som innan. Jag ska så klart försöka att skriva lite då och då under dagarna, men väljer att spendera så mycket tid med honom som möjligt och göra roliga saker tillsammans. Jag hoppas att ni förstår.
Anyhow, vill bara önska er en trevlig dag, solen skiner och jag tycker att ni ska passa på att le mot så många som möjligt som ni träffar på under dagen. Var lyckliga och ta vara på varje stund. Satt här och tänkte på min skruttis, längtar till eftermiddagen så vi ska ut och spela fotboll och busa. Nu blir det tidig lunch, ha det fint så hörs vi.
“It’s easier to build strong children than to repair broken men”
Jaha… ibland spelar det ingen roll hur mycket man försöker vända en negativ situation till en positiv en, om problemet dyker upp gång på gång. Var tvungen att hämta Jay redan efter lunch i skolan idag. Hans lärare ringde och sa att han var orolig och ledsen. Varför kan jag inte gå in på, men vissa problem har en förmåga att dyka upp oavsett var man befinner sig.
När jag kom till skolan berättade Jay att han hade fått ont i magen och var ledsen. Efter en lång pratstund med hans lärare gick vi hem. Vi tyckte båda att det var bäst om han fick komma hem så fort som möjligt idag och bara ta det lugnt och försöka tänka på annat.
Jag är så otroligt arg. Om någon orsakar problem som enbart påverkar mig så är det en sak. Men när det påverkar min son och får honom att vara stressad, nervös, arg och rädd… då bara svämmar det över av så mycket ilska att jag inte vet vad jag ska göra av den. Min älskade pojke, att han ska vara orolig och ledsen gör så otroligt ont att se. Jag försöker förklara, prata med honom, få honom att tänka på roliga saker. Men jag bär med mig ilskan, och den gör mig stark.
Positive thinking
Hej alla fina! Ni får ursäkta den bristfälliga uppdateringen igår. Det är inte allt jag delar med mig av här på bloggen. Vissa saker tillhör privatlivet (ja, jag har faktiskt ett, haha…) och kan på grund av flera olika anledningar inte nämnas här. Helgen var ganska kaotisk för mig och Jay. Jag kan som sagt inte berätta mer, men han har varit ledsen över saker som har hänt och det är svårt för mig att se. Hans klassföreståndare berättade i morse att han har varit ledsen de senaste dagarna, så hon har pratat med honom och försökt få honom på bättre humör (detta har dock inget med skolan eller kompisar att göra – Jay har jättefina skolkamrater och lärare). Jag är starkare nu än någonsin, så jag tar inte åt mig lika lätt av saker och ting, men det är så otroligt jobbigt att se hur detta påverkar Jay. Barn är underbara, och det enda de ska bekymra sig för är läxor och inget annat.
Humöret har därför inte varit på topp, men vi försöker att ha så roligt vi kan här hemma. I skolan kopplar Jay förhoppningsvis bort en del av det tråkiga som hänt, och leker med sina kompisar, och hemma busar vi och har skoj. Men Jay är nästan nio år gammal, han är otroligt intelligent, han ställer frågor och vill ha svar. Och hur svarar man på vissa frågor? Hur förklarar man för ett barn varför vissa personer är som de är?
Nu lägger jag undan alla negativa tankar och vänder denna veckan mot det bättre. Hörs sen!
Jay på Malmöfestivalen! :-)
Hej fina läsare! Jag har hittills haft en jättefin dag. Förmiddagen var stressig, skulle hinna med en massa innan jag gav mig av. Klockan tolv skulle ju Jay uppträda på Malmöfestivalen, tillsammans med sin klass och andra klasser. Det var jättekul att se honom. De sjöng och hade lite moves till, haha, och var så himla duktiga. Det var tur med vädret också, inte en regndroppe överhuvudtaget. Strålande sol. Efteråt skulle barnen gå och äta med sin klassföreståndare på Burger King och då passade jag på att gå omkring på stan och kolla in festivalen. Har ju inte varit där de första dagarna. Personligen tycker jag festivalen är lite överhypad. Men det jag verkligen älskar med den (förutom maten – I loooooove food!!!) är att Malmö verkligen känns som en riktig storstad en gång om året under den enda veckan i augusti. Fullt med folk överallt och alla är glada Just the way it should be.
Nu är vi hemma, och jag ska strax laga lite mat. Jag skulle upp till min granne en stund, men känner en huvudvärk på gång så får se hur det blir med det sen. Ha det fint, Tina är hungrig… nu ska det lagas… hörs!
Glad
Hej alla! Allt väl? Skriver bara en snabbis nu, har mycket att göra innan jag ska iväg. Idag ska Jay uppträda på Malmöfestivalen, woohoo!!! Ska bli så kul att se min lille gubbe uppe på scen ♥ Jag kanske inte är så jätte-mammig av mig och går och klappar främmande ungar på huvudet och pratar babyspråk med individer under 10 år, men jag är fanimej så otroligt stolt över att vara mamma till världens bäste kille.
Hörs sen!